jag vill bara gråta, jag vet inte varför egentligen? kan det för att sigur rós nya skiva är så himla underbar att den bara lockar fram tårarna, eller kan det vara någonting annat. något underbart minne som man längtar tillbaka till och vill uppleva igen? kanske är lite av båda delarna. eller är det kanske tårarna från lucas begravning som spökar igen. vad det än är så vägrar det bryta ut. känner också att det är någonting som saknas, eller rättare sagt jag vet att det är någonting som saknas.
herregud, har suttit och försökt skriva ner det här inlägget kanske tio gånger men jag får verkligen inte fram vad det är jag vill säga men här kommer ett försök.
varför är kvinnor så otroligt lättlurade och varför är män sånna as? det är två av världens alla mysterium som ingen tycks kunna eller vilja svara på, jag antyder inte alls att varenda kvinna på hela jorden är lättlurad och inte heller att alla män är as, eller vänta det gör jag visst för det är precis vad dom är, mer eller mindre så är varenda man innerst inne ett jävla as.
sen att kvinnor är så lättlurade och naiva att dom tror att man kan ändra och dressera en man som om dom vore små hundvalpar förstår jag verkligen inte. jag säger inte detta för att vara elak eller någonting men det är bara så sant att det är hemskt, till och med jag är ett as och jag vet om det redan. men jag går inte runt och är otrogen mot min kvinna (åh herregud vad jag lät som en neantertalare där, herregud "min kvinna") för att sedan dumpa henne och knulla runt lite till för att sedan ångra mig och sedan försöka vinna tillbaka henne som jag märkt att så många andra män gör, tro mig det finns män som gör det.
ungefär nu så vet jag inte hur jag tänkte fortsätta, hoppas ingen tar illa upp bara.
begravning för lucas idag, det kändes och känns fortfarande tungt att behöva ta farväl på ett sånt här sätt, det var otroligt svårt att hålla sig för gråt men när dom började spela några otroligt trista och helt missplacerade låtar i kyrkan så började jag le lite och tänka på att lucas skulle bli förbannad för att dom spelade tommy körberg på hans begravning, alla vet ju att lucas isofall skulle vilja ha någon fräsig hardcore låt eller lite trance and acid istället för en ful svensk som sjunger om hur han vill vara någons bro över det mörka vattnet. när dom skulle bära ut kistan så kunde jag se på några av mina barndomsvänner att deras tårar rann för fulla muggar och jag var inte sämre, så fort jag kom ut i friska luften så sprutade tårarna ur mina ögon.
det var iallfall vackert och jag lovar att komma och hälsa på vid din grav så ofta jag kan lucas, lovar att försöka lägga en blomma då och då. vila i frid nu och hoppas att vi ses igen nånstans, nångång.
Lucas Längeby
1988.02.24 - 2008.05.24
vila i frid, kommer alltid komma ihåg
våra sommarkvällar på din baksida.
och ungefär där fick jag nog av att vara arbetslös, nu vart det en massiv ångest blandat med en viss missnöjdhet, förstår inte hur allt kunde gå åt helvete precis som det gjorde. känns som att jag borde sluta att försöka mig på saker, för varje jävla gång man känner att någonting går bra eller har en bra känsla av någonting så är det alltid något som sätter krokben på en så man får grus i hela jävla ansiktet och damm i lungorna så man inte kan andas. i hela mitt liv så har jag alltid haft en saftig rad av missar, allt från att vara mobbad och utstött i lågstadiet till att få sparkar rakt mellan benen av skolor och arbetsgivare. det skulle inte kunna vara så att jag fått en förbannelse över mig? att jag aldrig ska lyckas med att få till det med någonting?
och vart är stödet från familjen? det är fanemig inte ofta man får höra "fan vad duktig du är!" eller "du behöver inte hjälp med någonting?" kanske är lite överdramatisk nu men det känns fan som att det egentligen inte är någon som verkar bry sig. alla bara påpekar det självklara som att "ah, nu är du arbetslös" och annat meningslöst och inte alls vidare uppmuntrande skit.
vet inte ens hur det kommer bli med Göteborg nu eftersom jag först och främst måste ha en inkomst men det finns ingenting i varken Uppsala, Stockholm eller Bålsta som jag ens skulle röra med en tång, jag kunde inte hata dessa tre städer mer än vad jag gör just nu, tack men nejtack!
är bara otroligt less just nu, kan det vara ångesten över att ha fyllt tjugo eller är det studenten som spökar? hur som helst så är jag fed up with it och jag vill inte försöka mer om jag inte ens kan få en liten smak av tur.
åh herregud jag tror jag dör av tristess, hur kommer det sig att inga är vakna och känner för att underhålla mig? känner verkligen hur jag dör en smula inombords för att detta är så himla tråkigt! snart går solen upp igen också. runt tre halv fyra så är den uppe och det känns som sju, åtta på morgonen. skulle vara extremt trevligt ifall någon skulle kunna komma med ett superbra förslag på vad jag kan ta mig till såhär dags, inte för att jag tror att någon kommer läsa det här eller kommentera det men det är iallfall värt ett försök, eller hur?
känner att min student och mitt födelsedagsfirande inte vart så himla special, kände mig inte alls som the bell of the ball om man säger så, kändes som vilken dag som helst förrutom att jag hade en mössa fylld med ord från vänner och att jag åt lite godare mat, annars så kändes det inte som att det handlade om mig, som det faktiskt borde göra när man tar studenten samt fyller tjugo år.
det här kanske låter lite oförskämt och dumt men vart inte heller så nöjd med mina presenter, hoppades verkligen på någonting större och lite roligare än det som vart, tretusenfemhundra kronor och sedan tvåhundra kronor i systemetcheckar kommar man inte så långt på en sommar som denna, speciellt inte när man inte får röra pengarna eftersom dom egentligen borde gå till en macbook, nä förlåt men jag hoppades faktiskt på att den här dagen skulle varit lite mer speciell, det var ingen som sjöng för mig heller, förrutom mina vänner förstås.
annars så har veckan varit relativt trevlig och betydligt varmt, det har spenderats tid i kastellholmen tillsammans med goda vänner för att fira tjugoårsdagen. det köptes även en otrolig bok skriven av Max Brooks vid namn The Zombie Survival Guide: complete protection from the living dead, En otroligt underhållande bok om allt man behöver veta för att skydda sig samt överleva under attacker utav levande döda (like that will ever happen?) fick även en väldigt söt och väldigt svårmonterad robot utav min kära väninna Fanny Valentin.
vet inte riktigt vad mer som är aktuellt förrutom att jag numera är arbetslös och otroligt ledsen över att jag inte kommer att få träffa några från klassen med eftersom dom flesta flyttar hem till sina småstäder där dom bor.
nu ska jag sitta och längta mig bort till bl.a. Göteborg, Arvikafestivalen och Emmabodafestivalen. lämnar er med några bilder ifrån mitt och mina vänners födelsedagsfirande i stockholm och kastellholmen.
kan inte riktigt sätta bokstäver och ord för hur trevlig jag tycker att denna helg har varit. började med ett perfekt avslut på skolveckan då det vart parkhäng med klassen utanför domkyrkan i uppsala och efter det så vart det en spontan shoppingrunda då jag införskaffade mig en otroligt fräsig och efterlängtad lila tshirt på weekday. helgen vart även mycket bättre utav att jag tog mig tid att ligga på tomten och sola, så nu skulle man nästan kunna säga att jag är en smula brunare (fastän jag egentligen bara är lite rödare än vanligt) har dessutom lagat god mat och suttit vaken sent om nätterna för att ta emot samt lyssna på extremt bra och ny musik, sen att jag har gott sällskap och en karamell i munnen jag inte kan sluta suga på gör ju inte nätterna sämre.
ser fram emot veckan som kommer, det kommer bli den sista veckan med min klass, kanske den sista veckan någonsin med vissa av dom. det kommer bli extremt trevligt, i'm sure of it.
