fullt normalt

är det fullt normalt att bara brista ut i tårar? för det är ungefär det jag gör nu, jag vet inte varför och jag vet inte när det kommer sluta heller för den delen, men tårar har jag iallafall fått. kan vara för att jag saknar att ha ett liv, visst har jag ett liv nu med men vad fan är det för jävla liv egentligen? jag åker till skolan, kommer hem och sätter mig direkt vid datorn för att försöka få någon kontakt med människor som är intressantare än mig. vad gör jag egentligen på mina helger? absolut ingenting, samma sak som på mina vardagar, jag sitter vid datorn i hopp om att få kontakt med någon bra människa att skratta lite med för att jag behöver verkligen ett gott skratt, kanske till och med någon att dela min säng med, att vara tillbaka på köttmarknaden är ingenting för mig, hur skönt det än kan vara så längtar man ändå tillbaka till den lilla trygghet och glädje man känner när man är med någon man älskar.

jag vill ut i världen, jag nämner ofta det här men jag känner verkligen att jag inte vill vara kvar här, jag drar mig verkligen för att stanna kvar här. ge mig a-kassa eller vad som helst så jag kan försvinna härifrån!